Om nu Syntonics är grejen så vore det ju bra för världen att veta mer om vad Syntonics är. Ett påtagligt och praktiskt exempel passar bra då: Stå på en pinne!
Stå på en pinne
Vi börjar med bilder. Den första när jag innan jag ställt mig på pinnen. Den andra när jag står på pinnen och den tredje efter att jag stått på pinnen.
-
- Före
-
- Under tiden
-
- Efter
Okej, inte ens jag ser nån skillnad på före/efter på bilderna. Men jag minns och jag vet hur det känns både, före, under tiden och efter. Se där, där har vi en grundstruktur i det utforskandet och återställandet som Syntonics är. Hur är det före, hur upplever jag mig själv genom kroppen före det specifika utförandet och hur gör jag det jag gör. Ja, nu står jag på pinnen. Och jag håller på och jag håller på, i många led och på många plan, utforskar positionen, rörelsen, tyngden, känslan, variationerna. Så håller jag på lite till. Sen kliver jag av, ställer mig med fötterna parallella, höftbrett isär och det är oftast lite bredare isär än vad jag som kvinna tror jag ska stå. Med alla tår fram. Och upplever, inte bara de båda fotsulornas olika kontakt med underlaget utan de båda kroppshalvornas skilda upplevelse efteråt. Sen samma sak med fötterna tätt ihop.
Effekten av att stå på en pinne
Hur tror du att det känns efter att medvetet, precist utifrån en kunskap om hur kroppens muskler samverkar, ha stått i evighet på den där pinnen. Det känns som att stå i en backe. Den kroppshalva vars muskler från fotsulan och upp har kunnat samspela, kunnat släppa på muskelspänningar, lite här, lite där, som vågor som samsvänger, synkroniserar, den kroppshalvan gör genom fotsulan nästan ett avtryck ner i golvet. Och egentligen skulle det räcka med att bara göra den ena foten, men så småningom gör vi den andra.Står på pinnen.
När jag stod där såg jag färgskillnader och storleksskillnader efteråt. Det ser jag inte nu, på mina skruttiga fot-foton. Att hålla på så länge som vi gör på en Syntonics-workshop är så lyxigt välgörande. Hm, det är verkligen på tiden att jag börjar hålla workshops i Syntonics. Dags för mer Rörelse i vila…
#blogg100
Jag tycker mig se mer färg på foten som haft pinnen under sig.
Det gjorde jag med- I verkligheten.