Finns det nyttiga charkuterier?

Du får mitt svar direkt: Ja, det finns nyttiga charkuterier! Men du behöver ändå läsa vidare. För det är inte särskilt många charkuterier som går att beteckna som nyttiga. Men de finns. I vanliga matbutiker till och med. Okej då, stora välsorterade vanliga matbutiker.

Har du hittat dem redan? De nyttiga charkuterierna alltså? Eller vill du veta vad du ska leta efter? Du som, precis som jag, ser fördelar med att äta vissa charkuterier i små mängder. Du som med både gott samvete och god hälsa vill kunna ha prickig korv på mackan.

Nya näringsrekommendationer i Norden

Den väldigt varma midsommarveckan 2023 då det ändå hände så mycket dramatiskt i världen publicerades även de uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 (originalpublikationen). Den nyheten naturligtvis i skuggan av hemska händelser i våra hav. Likväl har de uppdaterade kostrekommendationerna hunnit både röra upp känslor, bli politiska och misstolkas.

Kostrekommendationerna för charkuterier

Just här ska vi fokusera på rekommendationerna för charkuterier. Jag sammanfattar dem till att för såväl hälsan som miljön bör vi äta så lite charkuterier som möjligt, helst inga alls. Varför? För att charkuterier kan bidra till olika slags cancer. Vad är det i charkuterier som är cancerframkallande? Jo, tillsatser av konserveringsmedlet nitrit som man tillsätter av alla möjliga skäl, även hälsoskäl.

Charkuterier kan vara direkt livsfarliga

Ja, det är en överdriven rubrik. Men jag minns faktiskt lektionen i biologi på högstadiet när vi fick lära oss om botulism. Det var så där med sluttande bänkar, fönstren på vänster sida. Magistern i vit rock. JAg satt ganska högt upp, långt bak, till höger. Om jag minns rätt.Jag gick på Centralskolan i Tidaholm 1973-1976. Förgiftning med botulinumtoxiner är livsfarligt (Livsmedelsverket). På riktigt. Klickar du på länken blir du dock lugnad direkt: Botulism är mycket ovanligt i Sverige.

Det var förresten 1976 som jag blev vegetarian, eller rättare sagt lakto-vegetarian. Hade jag då vetat att jag cirka 45 år senare skulle börja äta små doser döda djur hade jag aldrig förlåtit mig. Jag vet bättre nu.

Men vad är då nyttiga charkuterier?

Det borde väl vara välgjorda charkuterier gjorda på så hälsosamma och miljövänliga råvaror som möjligt utan tillsatt nitrit. Charkuterier som vi konsumenter sedan tar hand om på rätt sätt och äter i lagom mängd. Och hur charkprodukter ska förvaras räknar jag med att du vet annars talar Livsmedelsverket gärna om det för dig. Vilka charkprodukter som kan räknas som nyttiga får vi prata lite mer om här.

Ledtråd 1: Ekologiska charkprodukter

Jag kommer bara att fokusera på en ekologisk charkprodukt som finns i flera olika märken i Sverige. Mitt favoritmärke är det som är enklast att hitta i flest ICA-butiker. Men det finns ett helt gäng med nitritfria ekologiska charkuterier. Sajten Äkta vara listar dem här och var de finns att köpa.

Märkligt nog finns inte min favorit med. Den är visserligen ”bara” ekologisk, inte KRAV-märkt och den innehåller tillsatt askorbinsyra (antioxidationsmedel E300). Och det finns i våra vanliga svenska matbutiker till överkomligt pris. Jag köper det varje vecka i välsorterade ICA-butiker.

Ledtråd 2: Framställd enligt ”urgamla” traditioner

Ledtråd 1 och 2 hör ihop. Och ”urgammalt” är väl mest ett charmigt försäljningstrick. Fast i Italien finns stenhårda regler för både lufttorkad skinka och fermenterad salami. Det handlar om både Skyddad geografisk beteckning och Garanterad traditionell specialitet (Livsmedelsverket igen).

Ledtråd 3: Utan nitrit (E250)

Kanske har du precis som jag hittat på nätet att i Danmark får inte nitrit tillsättas till ekologiska charkuterier. I Italien finns liknande regler för deras traditonella och geografiska skyddade ekologiska produkter. De här tre ledtrådarna leder oss fram till…

Min lösning på nyttiga charkuterier

som är lättillgängliga och både hyfsat billiga och djurvänliga: Zeta Salami med Fänkål Ekologisk. Finns i sortimentet på ICA. Be dem beställa hem om det inte finns hemma. Sommaren 2023 kostar ett paket om 70 gram med 12 skivor allt från 33.95 – 39.95 kr. Men du får ju bonus och kanske även seniorrabatt.

Hemma hos oss äter vi ju bara brunch och ”luddag” (tidig middag, norrländsk uttryck). Så vår frukost framåt 11-tiden blir ganska matig. Vi kallar det smörgåstårte-mackor med flera lager av pålägg. Och där ingår alltså en skiva salami. Vi brukar klippa isär den för vi äter två olika slag mackor. Och du som vill veta mer om vår brunch ser till att få mitt nyhetsbrev. Är du osäker på om du anmält dig tidigare eller ej, anmäl dig igen.

Hur mycket chark bidrar Zetas ekologiska salami till hemma hos oss per vecka och person då? En skiva är alltså 70/12 = knappt 6 gram x 7 dagar = 41 gram per vecka. Enligt de uppdaterade nordiska kostråden på max 350 gram rött kött inklusive chark per vecka har vi stor marginal på vår sida. Det finns till och med utrymme för det vi vanligtvis har på den andra mackan. Men det vi har där räknas in i kvoten vitt kött så det tar vi en annan gång.

Gammal vegetarian som tänkt om

För mig som ätit laktovegetariskt i så många år har det varit lite knepigt att tänka om. För numera ser jag alltså nitritfritt fermenterat ekologiskt rött kött i små doser som nyttigt. Det är ändå nästan svårt att skriva det för min identitet var så länge att vara vegetarian må så vara att jag i princip ätit mjölkprodukter som jag ansett vara vettiga både för mig, miljön och djuren.

Nu vet jag som sagt bättre. Med åren och med det som ligger i mitt begrepp Longevity som livsstil, dvs att leva livet vitalt och njutningsfullt så länge det går så har jag fått tänka om. Jag hoppas att du om läst ända hit också fått inspiration till just din välgörande livsstil. Vi som vill leva vitalare och gladare längre får ju också se till att bidra till att vår värld gör detsamma.

Och jag har inte glömt bort djuren och deras livsvillkor. Jag tror att vi hela tiden kan göra tillvaron för våra livsmedelsdjur värdigare och mer välgörande både för djuren, vi som äter dom och planeten vi lever på.

Avslutningsvis, boken som var min bibel när jag 1976 som 16-årig blev vegetarian var Recept för en fattig planet. Den byggde också på näringsrekommendationer. Jag följde bokens rekommendationer till punkt och pricka som den unga forskare jag var. Jag räknade så noga på proteininnehållet, på grammet. Nu är jag nästan där igen…