Kulturgympa, finns det?

Följ med mig på en morgonpromenad fylld av kulturgympa får du se, lyssna och vara med. Vi börjar med ett suddigt bildbevis från tillfället då jag kom på att jag kulturgympade. Vad ser du? Och vad får du för idéer om kulturgympa av det här skakiga fotot?

Ja, det är en flygel och för liten stund sedan satt en pianist där och i bakgrunden stod kören i sina blå kåpor. Jag tar ett snabbt foto med mobilen utan att kolla hur det blev. Det viktiga var att inga privatpersoner skulle synas och det lyckades jag ju med. Och nu i efterhand ser jag också att det suddiga fotot fungerar för att illustrera mitt påhittade begrepp kulturgympa.

Kulturgympa utvecklad av en kulturtant

Okej, jag erkänner direkt att jag är en kulturtant för det är jag stolt över. Ett av mina senaste mantran är: Bor jag i Stockholm ska jag ta vara på den kultur som bjuds. Annars kunde jag lika gärna bo på vischan. Till saken hör att jag kommer från vischan. Det gör det ännu viktigare att hedra det fantastiska utbud av kultur som finns i Stockholmsområdet. Att jag bor här gör det också möjligt för mig att försörja mig på kulturgympa. För det är vad jag gör som Fröken Humla.

Hade jag bott i en mindre ort hade det inte funnits så många gympagrupper där min expertis efterfrågas. Och tro mig, det vi gör via alla de föreningar som anlitar mig liksom i all den gympa online du kan kan träna mig är kulturgympa. Jag skulle säja att det är en form av interaktiv föreställning varje gång vi tränar tillsammans. Är du en av dem som tränar med mig får du gärna bekräfta min teori med en kommentar här nedan. Då är vi interaktiva här också.

Spontan kulturgympa i Katarina kyrka

Nu ska du få se ett tydligare foto från Katarina kyrka morgonen den 27 januari 2022. För jag där som den kulturgympande kulturtant jag är.

Ja, det är pianisten och kompositören Steve Dobrogosz och kören Capella Catarinae du ser från mitt perspektiv på första rad. Ja, vi blev som du ser alla bjudna på kaffe när vi kom till konserten som började kl 8.05. Trots att jag kom dit kl 8.00 efter en lite för lång men bra rask promenad fanns alltså en plats för mig på första parkett.

Varför kallar jag detta kulturgympa?

För det första. Jag är inte först med att använda benämningen kulturgympa eller kulturgymnastik. Googla på det får du se. Men jag förvaltar det gärna och för det vidare, till exempel här. Med kulturgympa menar jag inte heller att jag blandade ihop de två gula kyrkorna i varandras närhet på Söder i Stockholm vilket gjorde att jag fick promenera ovanligt raskt denna tidiga januarimorgon för att komma i tid. Och mötas av denna syn.

Nä, jag menar den interaktiva inre rörelse jag skapade när jag upplevde den fantastiska mässa som framfördes denna tidiga vintermorgon. Mässan som alltså är komponerad av Steve Dogbrogosz och heter Mass (Spotify) (YouTube) och framfördes live framför våra ögon, öron och kroppar i en nästan fullsatt Katarina kyrka denna fredagsmorgon i slutet av januari. Och började precis vid den astronomiska soluppgången kl 8.05. Tro mig, kyrkan var fylld av kulturtanter i alla åldrar och av alla kön.

För det andra

För egen del kunde jag bara inte låta bli att göra upplevelsen till kulturgympa. Jag blir min egen inre gympafröken och låter min kropp så gott som osynligt för omvärlden följa musiken där jag sitter i kyrkbänken. Säkrast och skönast är att låta ansiktet dansa med musiken. Det märker ingen annan. Men det går också att dansa med hela kroppen utan att störa. Just begränsningen att inte märkas bidrar till att mina inre rörelser blir än mer befriande märkligt nog. Form och frihet, det är min grej både för mig själv och som gympafröken.

Det här kan jag ju inte vara ensam om att göra. Jag vet att jag haft med mig den här tekniken sen tidig barndom. Det började redan i Kyrkans barnkör och fortsatte genom min tid i Kyrkans ungdomskör. I Tidaholm. I Skaraborg i Västergötland. Där på vischan där jag växte upp och formades. Varje gudstjänst vi tjänstgjorde på satt jag där och försökte hålla mig still och ha det bra. De levande ljusen blev min räddning. Jag kisade med ögonen och dansade med ansiktet och skapade fantastiska ljusfenomen både till predikan och psalmer. Nu tror jag att det har bidragit till hela min gympagärning här i världen i Stockholmsområdet där jag nu bor och som du kan utforska här på sajten. Plus att det jag gör faktiskt kan sammanfattas som kulturgympa. Första gången jag tänker på det som så.

Om du vill ha mer Kulturgympa

Gör bara som jag och följ ditt inre utan att det märks i det yttre när du är publik. Gör din egen kulturgympa.

Vill du öva lite innan med mig Fröken Humla? Nu när du vet och har förtroende för min erfarenhet och förmåga. Det första jag kommer att tänka på är förstås min Ansiktsgympa med resultat och allt det andra som ingår i Hemmagympa online med Fröken Humla. Namnet på de gympakurserna har sina skäl för det handlar om allt utom de yttre resultaten. Det finns många sätt att ansiktsgympa online med mig. T ex direkt via YouTube eller om du vill ha en rejäl kurs att träna med online för evigt. Samma sak gäller min Sittgympa på riktigt som också finns i Hemmagympa online med Fröken Humla.

Har jag inte pratat om Sittgympan? Det är svårare att göra den osynligt för omgivningen när du är publik bland många andra. Men det går. Och kan du ta ut svängarna ännu mer är min Sittgympa till jazz eller klassisk musik något jag tror du skulle tycka om. Börja med att testa här några minuter innan du skaffar dig valfri gympakurs med mig, din Fröken Humla.

Pricken över denna kulturmorgon

Konserten jag gled in på längst fram med min kaffemugg i högsta hugg presenterades av en kvinnlig präst. Det räckte med att hon sa ett ord och jag var i himmelriket. Faktiskt inte av religiösa skäl utan för att prästen som pratade så fint heter Camilla Lif. Som nästan trogen lyssnare av radioprogrammet Spanarna i P1 hade jag nog ramlat omkull om jag inte redan satt ner när jag överraskades av hennes röst. Så det blev en selfie efteråt där jag nästan ramlar omkull.

Tänk att rösten och prästen Camilla Lif gick med på att ta en selfie med mig. Jag höll på att ramla baklänges av äran. Och camilla Lif höll på att ramla framlänges. Jag tror vi kulturgympade av bara farten.

Ja, jag vet att några av er också ser eller hör mig, Lisel Humla som en röst. Jag tänker på er som lyssnar på mig i podd-form. Så här kan jag se ut nu för tiden. I skepnad av att vara en kulturtant. Alias din Fröken Humla.